Du har tagit bort mig från mina vänner, Du har stängt mig ute från omvärlden.

Du har mig krypandes på knäna och tyst som en mus vid din sida.

Varför är du så svartsjuk fortfarande? Varför skriker du och säger fula saker när

Jag råkar bli svartsjuk? Du är inte samma som förut längre, du har defenitivt

blivit någon annan.. Jag börjar bli rädd, rädd för mig själv och rädd för verkligheten. Vem har jag nu förutom dig? Du har dina vänner men du har tagit bort mig från mina. Var fan finns rättvisan? Varför är jag så blind och inser långt efter allt redan är försent att jag är ynklig som en mus (igen).. ?

Det sägs att något dåligt alltid för med sig något bra..

För mig stämmer det. Jag kände hur nära botten jag var

och jag visste att om jag hamnade där skulle jag aldrig

orka ta mig upp. Det var ett långt fall..

Men sen kom du, mitt hjärta! Dina ögon och din varma

famn fick mig upp på fötter igen. Nu står jag stadigt

även om livet känns skit ibland. Jag sviker aldrig<3

Känner när vi ser på varan, hur du håller i min hand. Värme som sätter mig i brand.

Och jag känner hur du glöder min vän, passionen och kärleken de växer med den.

Kan vara mörkret där ljuset kommer sen. Svårt att ta farväl, svårt att va´ isär.

Önskar mitt hjärta, jag önskar du vore här. Jag önskar du vore här.

Du är speciell för mig helt underbar.

Jag står kvar, to my insperation and my shining star..

Jag är en soft-hearted flicka som köper vad som helst

mot klyschan "jag älskar dig".

Patetiskt, jag vet.

Men kanske är det så att mitt ihåliga,

bräckliga Jag behöver ett Du för att finnas.

Varför vill du aldrig planera någonting!?

Klart som fan att vi måste komma överens

om hur vi ska göra och när vi ska göra det.

Förstår du inte att det är ont om tid nu?

Sluta upp att *hyscha* mig så fort jag ska

säga något, det finns inget värre! FAN!

När ska du förstå? Jag vill bara att allt

ska gå smidigt förbi, vill inte ha massa bråk..

Men visst. Jag flyttar väl mina saker då

sen får du göra hur du vill med ditt..

Varför gör jag såhär mot mig själv? Varför gör du såhär mot mig?

Jag orkar snart inte mer, är så trött på allting nu. Orkar inte sitta och gråta varenda dag för att jag mår skit. Varför skulle det bli såhär!?

Hatar detta.. Blir det inte bättre, utan sämre ikväll dör jag inombords. Då orkar jag inte mer överhuvudtaget. Jag är på bristningsgränsen..

Rädda mig från detta helvetet!

Ensam är stark..

Vem är idioten som

kom på det uttrycket?

Fuck You

Känner mig allmänt trött..

Vissa dagar vill jag ha dig mer än någon annan, men andra dagar är jag så förbannad för det du gjorde att jag knappt tål att se dig. Varför skulle du göra så? Helvete, varför kan jag inte vara stark..

Tiden får utvisa vad som komma skall.

Vi bestämde att det inte skulle bli som förut,

som för två månader sen, ett halvårsen eller vad som helst..

Det har fungerat bra fram tills nu känns det som. Det är inte det att vi bråkar eller så men uppskattningen av varandra börjar tyna bort.. Jag hoppas att jag misstar mig men jag brukar aldrig ha fel när magkänslan säger ifrån. Jag vill inte tjata, jag vill inte bråka..

Snälla, visa för mig att jag är den du vill ha. Ta inte mig förgivet och respektera att min kropp är min. Ta inte på mig hela tiden utan spara på det till mysigare tillfällen, så du inte glömmer bort att uppskatta min kropp.. Det är allt jag begär..